Härliga Lördag!
Vaknade av mig själv klockan 8.30 imorse, typiskt när man hade planerat att ta en liten sovmorgon, men pigg som man var så gick vi upp, älskling gjorde frukost och jag satte igång med att storstäda.
Efter frukosten drog jag iväg på ett Streetdance pass och WOW vilken skön koreografi, allt bara flöt på och jag körde på järnet, MEN instruktören var såååå dryg, hon tittade på mig hela tiden och verkade nästan avis
(jag påstår inte att jag är bäst i världen men jag har dansat i 13 år och jobbar som artist och har enligt andra en utstrålning som drar åt sig blickar när jag kommer in i ett rum eller står på en scen och det vore konstigt om jag inte lärde mig koreografin snabbt på ett pass och inte utstrålade något för som sagt det är sån jag är bara, det är inget jag lägger till, sång och dans är mitt liv och när jag får göra det jag älskar så lyser jag)
och det blev bara jättejobbigt hela passet, för det kändes som att hon ville att jag skulle misslyckas.
Jag har aldrig känt det här med någon annan förut så jag vet att jag inte bara inbillade mig för sen efter passet så gick jag fram till henne och frågade om ETT steg som jag helt enkelt bara INTE kunde sätta och jag kan inte gå därifrån och släppa den koreografin utan att veta det rätta steget, så jag frågar lite snällt -Kan du visa mig det där steget? Och hon tittar på mig som att okej, a men ni vet så där som att varför ska jag det, men visar mig steget och jag lär mig det efter en visning och säger -Tack och du tack för en bra klass, varav hon svarar -Ja!
Inte tack själv eller något trevligt tillbaka???? Men alltså på allvar?????
Jag är en rinrostig gammal dansare som vill ta klasser på Sats för att det är bra träning för mig och jag står alltid längst fram för att kunna se och för att jag vill lära mig snabbt, det är nämligen en av mina svagheter, det tar lite längre tid för mig att ta in koreografi om man jämför med några av mina vänner som är grymma dansare, men klasserna på Sats är perfekta, det är bra nivå och jag lär mig snabbt och då bara kör jag.
Jag är inte där för att tävla med instruktören eller få ett sådant bemötande bara för att jag verkar vara något slags hot.
Det är så synd för jag gillade som sagt hennes klass och vill gå igen nästa Lördag, men nu vet jag inte om jag ska det eller inte, eller så går jag dit och ger henne en andra chans helt enkelt.
Har tvättstugan just nu och väntar på älskling som är på träning, sen får vi se vad som händer, antingen blir det en lugn och skön hemmakväll eller så kanske det blir middag och några drinkar med fina Josefine och en vän till henne!
Vad ska ni hitta på denna Lördag?
Efter frukosten drog jag iväg på ett Streetdance pass och WOW vilken skön koreografi, allt bara flöt på och jag körde på järnet, MEN instruktören var såååå dryg, hon tittade på mig hela tiden och verkade nästan avis
(jag påstår inte att jag är bäst i världen men jag har dansat i 13 år och jobbar som artist och har enligt andra en utstrålning som drar åt sig blickar när jag kommer in i ett rum eller står på en scen och det vore konstigt om jag inte lärde mig koreografin snabbt på ett pass och inte utstrålade något för som sagt det är sån jag är bara, det är inget jag lägger till, sång och dans är mitt liv och när jag får göra det jag älskar så lyser jag)
och det blev bara jättejobbigt hela passet, för det kändes som att hon ville att jag skulle misslyckas.
Jag har aldrig känt det här med någon annan förut så jag vet att jag inte bara inbillade mig för sen efter passet så gick jag fram till henne och frågade om ETT steg som jag helt enkelt bara INTE kunde sätta och jag kan inte gå därifrån och släppa den koreografin utan att veta det rätta steget, så jag frågar lite snällt -Kan du visa mig det där steget? Och hon tittar på mig som att okej, a men ni vet så där som att varför ska jag det, men visar mig steget och jag lär mig det efter en visning och säger -Tack och du tack för en bra klass, varav hon svarar -Ja!
Inte tack själv eller något trevligt tillbaka???? Men alltså på allvar?????
Jag är en rinrostig gammal dansare som vill ta klasser på Sats för att det är bra träning för mig och jag står alltid längst fram för att kunna se och för att jag vill lära mig snabbt, det är nämligen en av mina svagheter, det tar lite längre tid för mig att ta in koreografi om man jämför med några av mina vänner som är grymma dansare, men klasserna på Sats är perfekta, det är bra nivå och jag lär mig snabbt och då bara kör jag.
Jag är inte där för att tävla med instruktören eller få ett sådant bemötande bara för att jag verkar vara något slags hot.
Det är så synd för jag gillade som sagt hennes klass och vill gå igen nästa Lördag, men nu vet jag inte om jag ska det eller inte, eller så går jag dit och ger henne en andra chans helt enkelt.
Har tvättstugan just nu och väntar på älskling som är på träning, sen får vi se vad som händer, antingen blir det en lugn och skön hemmakväll eller så kanske det blir middag och några drinkar med fina Josefine och en vän till henne!
Vad ska ni hitta på denna Lördag?
Kommentarer
Trackback
